I byn..

Och så var man i byn igen. Jag sitter just nu ensam i fam. Vingbäcks köket och smuttar på en efter-bastu-öl (även fast jag inte har bastat) medan Line och Elsa bastar. I och för sig så är jag inte ensam. Deras finnspets springer omkring här och härjar och jag får springa efter henne med ljämna mellanrum.
Ni måste ju givetvis undra var Robin är... Hmmm... Ganska mystiskt att jag inte är med honom vid den här tiden av dygnet. Han är faktiskt och dricker (Gud nåde honom om han drar till stan). I alla fall så beslutade jag mig för att stanna här i huset eftersom jag ALLTID åker med honom när han ska dricka. Faktiskt, så tror jag att det är lite fel på mig: Jag går inte gärna ut och super, så ofta som han, men om han ska så känner jag att jag måste följa med. Jag vet inte varför det är så, och det är inte så att jag känner mig tvungen men det är som om att jag inte vill att han ska ha kul utan mig. Som om han har det roligare utan mig och det jobbiga är att jag inte vill fråga honom för det skulle låta så konstigt. Så, varför skriver jag det i bloggen av alla ställen? Jo, för då kan jag skriva vad jag tänker och känner och han kommer i alla fall inte att läsa. Gör han det, vilket han inte kommer att göra även fast han vet att jag har en, så vet han ju då vad jag tycker och tänker och jag behöver inte ens säga det! Nu såhär i efterhand när jag efter att jag bestämde mig för att stanna kvar här i huset kan jag konstatera att jag ångrar mig lite. Dels för att jag inte får vara med min andra hälft, men också för att jag då kunde passa på att vara social eftersom större delen av min vardag INTE består av det. Undra om jag borde uppsöka hjälp... Men jag får bra (om inte bättre) umgänge här av Line och Elsa, beroendes på när de ska gå och lägga sig :) . Nog för att jag börjar bli väldans trött nu redan. Ändå ganska glad att jag inte följde med. Imorgon vankas barnvakt och jag ska upp och orka. Sen ska jag och älskling till Leffes (Robins bror) stuga och basta med honom och hans Annika.